Nicki tog jag hem igår, jag har saknat henne. Men vet ni varifrån jag fick Nicki?

 

En del av mina vänner vet, rätt många.

Jo, jag var skötare på en häst som heter Nicki irl i ungefär ett halv år kanske?

Men en dag i maj 2013 såldes hon för att hon skulle gå i pension och det är snart ett år sedan!

Hon var den hästen jag älskade över allt annat, hon var den hästen som sparkades och bet folk, men aldrig mig. Aldrig aldrig. Många tyckte det var rätt konstigt, men hon litade på mig. Många var väldigt förvånade över att hon var sådan mot mig medans det var väldigt många barn som knappt vågade gå in till henne.

 

En helg så fick jag reda på att hon skulle säljas av en vän, då blir man ju såklart inte så jätte glad, det blev jag inte heller.

Jag saknar henne än idag, men livet går vidare, right?